Sveriges fyra grundlagar
Sveriges statsskick regleras av fyra grundlagar; regeringsformen (RF), tryckfrihetsförordningen (TF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och successionsordningen (SO). Dessa utgör grunden i det svenska rättssamhället. Dessa lagar är överordnade alla andra lagar och styr över landets förvaltning och styrelse. Det är dessutom mycket svårare att ändra en grundlag än vanliga lagar. Här kan du läsa kortfattat om de fyra grundlagarna och vad de innebär.
Regeringsformen
Regeringsformen omfattar statsskickets grunder och bestämmer bland annat om hur staten ska styras. Den tar även upp medborgares rättigheter, monarkins roll, val, regleringar av statsfunktioner, lagstiftning, relationer till andra stater och kontrollmakten. Det är i Regeringsformen som det står att Sverige ska vara en parlamentarisk demokrati. 1975 var senast som denna grundlag ändrades.
Successionsordningen
Successionsordningen handlar om tronföljden i det svenska kungahuset. Den bestämmer vem som ska bli kung eller drottning och således vem som ska bli Sveriges statschef. Detta är den äldsta grundlagen och den tillkom år 1810 i samband med att släkten Bernadotte blev tronarvingar. 1980 var senast som successionsordningen ändrades.
Tryckfrihetsförordningen
Tryckfrihetsförordningen garanterar ”fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning” för Sveriges medborgare. Den ger grundlagsskydd till tidningar och böcker samt förbjuder censur.
Yttrandefrihetsgrundlagen
Yttrandefrihetsgrundlagen tillkom år 1991, vilket gör den till den yngsta grundlagen. Den ger grundlagsskydd åt radio- och tv-sändningar samt webbsidor.