Kategori: Politik i Sverige

Det går att skriva om politik hemifrån utan problem. Men om du vill växa i din roll och producera innehåll som faktiskt är unikt och aktuellt, behöver du befinna dig där saker händer. Det kräver beslutsamhet, kreativitet, stresshantering och framför allt god planering.

Om du vill bli en frilansande reporter som nyhetsbyråer är intresserade av behöver du vara flexibel. Svensk nationell politik är framför allt centrerad till Stockholm, så om du inte redan bor där, kan det vara bra att hyra ett kontor i Stockholm. Det kommer annars bli svårt att kunna vara på plats när presskonferenser och andra händelser inträffar, och sedan snabbt hitta en plats där du kan skriva din text eller klippa din video. Du kan hitta lediga kontor i alla prisklasser på yta.se.

Var redo att rycka ut

Oavsett om du driver en politisk blogg, en Youtubekanal eller anlitas av en nyhetstidning, måste du vara i ständig beredskap för att ligga steget före. Att konsekvent vara på plats, att rapportera sakligt, korrekt och snabbt och att inte missa tillfällen att sprida relevant information är ett bra recept för att lyckas som reporter. Tänk dock på att ett heltidsjobb som reporter kan tära på krafterna och därför bör du alltid fokusera på din hälsa. Vill du bli långsiktig i nyhetsbranschen gäller det att hitta en balans.

Läs och skriv så mycket du kan

Självklart måste du också bemästra språket. Bästa sättet att träna upp det är att läsa böcker och artiklar. Du förbättrar då automatiskt ditt ordförråd och din grammatik, vilket i sin tur gör dig till en säkrare skribent. Du kan avsluta och publicera artiklar snabbare utan att behöva kolla upp synonymer och liknande. Om du dessutom läser böcker som rör politik eller historia, bygger du samtidigt upp din kunskapsbank. Underskatta aldrig vikten av att läsa regelbundet!

I den svenska demokratins maskineri är folkets röst den yttersta källan till legitimitet. Vägen från idé till politiskt beslut är dock sällan rak, och längs denna väg verkar en rad aktörer med syfte att påverka utgången. Bland de mest inflytelserika, och ofta omdebatterade, finner vi politiska lobbyorganisationer. Dessa organisationer, som representerar allt från storföretag och branschintressen till ideella föreningar och tankesmedjor, utgör en integrerad del av det politiska ekosystemet. Deras arbete med att föra fram specifika perspektiv och intressen till beslutsfattare väcker dock ständigt frågor om maktbalans, transparens och ytterst, demokratins funktionssätt i Sverige idag.

Hur lobbyism fungerar och vilka aktörerna är

Lobbying, eller intressebevakning, är i grunden en process där organisationer försöker påverka politiska beslut och lagstiftning. Aktörerna är mångfacetterade och inkluderar branschorganisationer som företräder näringslivets intressen, fackföreningar som bevakar arbetstagarnas villkor, ideella organisationer som driver frågor om miljö eller mänskliga rättigheter, samt professionella PR- och public affairs-byråer som anlitas för att driva specifika kunders agendor. Även tankesmedjor spelar en roll genom att forma opinion och förse politiker med argument och underlag. Ett exempel är den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, med nära band till Svenskt Näringsliv, som enligt vissa analyser aktivt arbetar för att styra politiska partier i linje med näringslivets intressen, exempelvis i frågan om vinster i välfärden.

Metoderna varierar men kretsar ofta kring att bygga långsiktiga relationer med politiker och tjänstemän. Detta sker genom formella möten, seminarier, informella samtal och deltagande i remissrundor där organisationer ges möjlighet att yttra sig över lagförslag. En central del av lobbyisternas arbete är att förse beslutsfattare med information och expertis inom sina specifika områden, vilket kan vara ett värdefullt bidrag i komplexa beslutsprocesser. Denna dynamik, där intressen och pengar kan påverka politiska processer, är en viktig aspekt av demokratin som även belyses i program som Perspektiv på världen, även om det svenska systemet skiljer sig från det amerikanska.

Behovet av transparens och reglering

Trots att lobbying kan ses som en naturlig del av en pluralistisk demokrati, där olika intressen ges möjlighet att komma till tals, omgärdas verksamheten av en intensiv debatt i Sverige. En central kritik rör bristen på transparens och reglering. Till skillnad från många andra länder saknar Sverige ett heltäckande regelverk för lobbyism, vilket gör det svårt för allmänheten att få insyn i vilka intressen som försöker påverka politiken och med vilka medel. Kritiker menar att den oreglerade lobbyismen riskerar att ge ekonomiska resurser en oproportionerligt stor vikt. Företrädare för Grön Ungdom argumenterar i en debattartikel i Dagens Arena för att rika företag har större möjligheter att påverka genom dyra kampanjer och professionella lobbyister, medan ideella organisationer och medborgare utan starka ekonomiska muskler hamnar i underläge. De pekar bland annat på hur Scania potentiellt kan ha påverkat Liberalernas ställningstagande mot höghastighetståg. Omfattningen av kontakterna mellan lobbyister och politiker blev tydlig i en kartläggning från Resumé Insikt som dokumenterade hela 389 möten, vilket understryker behovet av ökad insyn. Enligt kartläggningen upplever lobbyisterna själva att de får politiskt gehör.

En annan aspekt som väcker oro är de så kallade ”svängdörrarna” mellan politik och lobbybranschen. Fenomenet att politiker och höga tjänstemän efter avslutad offentlig karriär tar anställning hos lobbyföretag eller intresseorganisationer är väldokumenterat. Som Institutet för Framtidsstudier belyst, anställer exempelvis skolkoncerner gärna före detta politiker. Anledningen är, enligt forskaren Stefan Svallfors, deras ”specialiserade kunskap” om politiska processer och deras värdefulla nätverk. Detta skapar en risk för intressekonflikter, där politiker potentiellt kan fatta beslut med hänsyn till framtida karriärmöjligheter redan innan de lämnat sina offentliga uppdrag. Även om en viss karenstid för statsråd införts, menar kritiker som Grön Ungdom att detta är otillräckligt. De kräver bredare regleringar, inklusive att folkvalda öppet redovisar sina kontakter med lobbyister och att lobbyorganisationer redovisar sina uppdragsgivare och kundlistor för att täppa till vad de ser som en ’demokratisk lucka’.

Exempel på lobbying i praktiken

För att förstå lobbyismens konkreta effekter kan det vara belysande att titta på specifika exempel. Kopplingen mellan politiken och friskolekoncernerna är ett sådant fall, där anställningen av före detta politiker syftar till att underlätta för företagen att navigera det politiska landskapet och föra fram sina intressen. Detta illustrerar hur specifik branschkunskap kombineras med politisk insikt för att maximera inflytandet, men väcker också frågor om resursstarka aktörers möjligheter att påverka politiken jämfört med mindre organisationer.

Ett annat exempel är Svenska narkotikapolisföreningen (SNPF), en organisation som befinner sig i gränslandet mellan intresseförening och politisk aktör. Även om de själva, enligt sin ordförande Lennart Karlsson, tillbakavisar beskrivningen som en ’lömsk lobbyorganisation’ och menar att de främst reagerar när de blir tillfrågade, har deras tydliga ställningstaganden för ett narkotikafritt samhälle och mot avkriminalisering visat på en vilja att påverka narkotikapolitiken. Historiskt har SNPF motsatt sig skadereducerande åtgärder som sprututbyte i remissvar. Deras ordförandes dubbla roller, som föreningsrepresentant och polisanställd, har också väckt frågor om gränsdragningar, vilket diskuterats i Polistidningen. SNPF:s agerande, inklusive deras utbildningsverksamhet där kritiker menar att deras agenda kan lysa igenom, visar hur en organisation kan utöva inflytande även utan att formellt definiera sig som lobbyist.

Vidare har specifika fall där lobbyisters påverkan misstänkts spelat en roll uppmärksammats i debatten. Exempelvis har relationen mellan dåvarande partiledaren för Liberalerna, Nyamko Sabuni, och lobbyistföretaget Nordic Public Affairs diskuterats. Likaså har frågan väckts om hur storföretag som Scania potentiellt kan ha påverkat infrastrukturfrågor för att gynna vägtransporter framför järnväg. Dessa exempel, även om de ofta är svåra att fullt ut bevisa, understryker vikten av transparens för att kunna granska och förstå de krafter som verkar i det politiska systemet.

Demokratins utmaningar och vägen framåt

Lobbyorganisationernas närvaro och agerande i det svenska politiska systemet är ett tveeggat svärd. Å ena sidan utgör de en kanal för nödvändig expertis och representation av olika samhällsintressen, vilket kan berika beslutsprocessen och stärka demokratin. Rätten att organisera sig och föra fram sina åsikter är en grundläggande demokratisk rättighet. Å andra sidan finns det uppenbara risker förknippade med en oreglerad och ogenomskinlig lobbyverksamhet. När ekonomiska resurser blir avgörande för möjligheten att påverka, riskerar principen om ’en medborgare, en röst’ att urholkas. Stora företag och starka särintressen kan få ett oproportionerligt inflytande på bekostnad av allmänintresset och svagare gruppers röster. Vissa kritiska analyser går så långt som att hävda att lobbyismen är ett verktyg för kapitalintressen att upprätthålla kontroll över politiken.

Utmaningen ligger i att hitta en balans där intresseorganisationer kan bidra med sin kunskap och sina perspektiv utan att systemet präglas av dolda agendor och ojämlika maktförhållanden. Kraven på ökad transparens, tydligare reglering kring kontakterna mellan politiker och lobbyister, samt åtgärder för att motverka problematiska ”svängdörrar” är därför centrala för att värna förtroendet för det politiska systemet. En upplyst allmänhet och en kritisk mediebevakning spelar också en avgörande roll för att granska och belysa lobbyismens roll. Att förstå vilka aktörerna är, vilka metoder de använder och hur deras inflytande potentiellt formar de beslut som påverkar oss alla, är en förutsättning för en levande och fungerande demokrati i Sverige.

En rad politiska beslut den senaste tiden har gjort att allt fler svenskar vänder sig till en notarius publicus för att legalisera dokument. Det gäller inte minst svenskar som bor utomlands som kan behöva styrka sitt svenska medborgarskap och koppling till Sverige. Läs vidare för att ta reda på hur du kan få hjälp.

Ta hjälp av en notarius publicus

Svenskar som bor utomlands riskerar att kallas till ”medborgarskapsutredning” för att få ett nytt svenskt pass. Det gäller framför allt svenskar med dubbla medborgarskap. Inför den här typen av utredning behövs det oftast officiella bevis på koppling till Sverige, till exempel personbevis, föräldrars personbevis, köpebrev på fastighet och liknande. Kontakta en notarius publicus i Stockholm med drop in för att snabbt få hjälp att legalisera dina officiella handlingar. Apostille24 har drop in i Stockholm mellan 09.00-16.00 alla vardagar. På deras hemsida hittar du även mer information om vad en notarius publicus gör och hur legaliseringsprocessen går till.

Vilka dokument behöver legaliseras?

Det finns många handlingar som kan behöva en apostille. Vilka av dina dokument som behöver det beror på din situation. Exempel på handlingar som behöver en apostille inkluderar dokument från statliga myndigheter, domstolar, översättningar, diverse register, betyg, intyg och liknande.

Politik är i hög grad beroende av gott samarbete, då många problem i samhället har en avancerad komplexitet. Partier måste då samarbeta över traditionella partigränser för att hitta lösningar, vilket ger möjlighet till att fler intressen och perspektiv inkluderas. När politiker med olika inriktningar och bakgrunder kan hitta lösningar tillsammans skapas också en större politisk stabilitet, vilket inger förtroende för medborgarna och säkerställer en mer effektiv statsapparat.

För att kunna samarbeta effektivt behöver politiker bra kontorslokaler där de kan mötas och driva det politiska arbetet framåt. Med centrala konferensrum i Malmö och i andra städer är det enkelt att träffas och dryfta olika frågor. Helio erbjuder konferensrum i Malmö, men också i Stockholm på elva centrala platser. Här går det att få tillgång till whiteboard, lunch och hybridteknik i inspirerande lokaler. Du får som politiker njuta av goda frukostar, nätverksträffar och kurerade program.

Partigrupper i riksdagen

De riksdagsledamöter som är med i samma parti bildar tillsammans en partigrupp. Riksdagens partigrupper är viktiga för Sveriges politiska liv. Varje partigrupp har ett eget kansli och samarbetar nära med partiets organisation. Ett förtroenderåd eller en styrelse leder gruppen, där gruppledaren har en viktig roll.

Internationellt samarbete

Politiskt samarbete sker även internationellt. Det är viktigt inom EU, som samverkar med länder utanför EU, samt med internationella organisationer. Exempel på organisationer som detta berör är OECD, ILO och FN. ILO är den internationella arbetsorganisationen som EU har strategiska och långsiktiga förbindelser med. Här försöker de ansvariga uppnå Agenda 2030 och främja goda arbetsvillkor. EU jobbar också med OECD som är en organisation för ekonomisk utveckling. EU ligger bakom finansieringen till den forskning OECD utför. Grannländerna samarbetar med EU när det gäller sociala frågor och sysselsättning, där det går att finna Medelhavsunionen som sammanför femton länder i Afrika, Mellanöstern och södra Medelhavsområdet.

De beslut som Sveriges politiker fattar kan ha en stor effekt på medborgarnas privatekonomi. Den penningpolitik som har förts i Sverige under de senaste decennierna har i första hand gynnat de rika och skapat stora sociala klyftor. Vid sämre ekonomiska tider väljer många att starta sidoinkomster, som att hyra ut delar av sin bostad eller sälja sina guldsmycken.

Genom att använda Diamantbrev går det att snabbt få ett tillskott till bankkontot. Här kan du beställa ett kostnadsfritt diamantbrev med ett returkuvert som du fyller med diamanter och guld du vill sälja. Returkuvertet är försäkrat, så du kan känna dig trygg i att innehållet kommer fram. Samma dag som Diamantbrev mottager brevet värderas guldet och du får prisinformation. Pengarna sätts in på kontot samma sekund som du ger ditt godkännande till beloppet.

Politikens roll i privatekonomin

Det är politiska beslut som ligger bakom hur mycket vi betalar i skatt, riksräntan och en mängd andra styrmedel som i hög grad påverkar vår privatekonomi. I en nyligen utgiven rapport från Oxfam kring ekonomisk ojämlikhet har Sverige under bara två års tid tappat tio placeringar i det globala index som Oxfam sammanställer. Sverige är enligt rapporten en av de OECD-länder där ekonomisk ojämlikhet har ökat mest.

Andreas Cervenka beskriver de bakomliggande orsakerna i sin bok ”Girig-Sverige”. Han berättar hur amerikaner tror att vi i Sverige har mycket höga skatter. Sedan får amerikanerna veta att vi saknar fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt. Vi har också något vi kallar för ”investeringssparkonto” vilket innebär att vi skattar sju procent på alla utdelningar. Cervenka refererar också till våra börsnoterade skolkoncerner som tjänar stora summor genom att sluka skattepengar. Han beskriver hur politikerna hade kunnat åtgärda problemen, men istället har den förda penningpolitiken ytterligare snedfördelat och gynnat de rika på bekostnad av de fattigas privatekonomi.

Pengar och politik hör i hög grad ihop. Det beror inte minst på skatterna som beslutas inom politiken. Om de som sitter vid makten beslutar om att höja skatten, tas pengar direkt ur folkets ficka. Detsamma gäller om de bestämmer att bidrag ska sänkas. Beroende på var skatterna läggs och vad man som individ handlar, kan olika människor drabbas olika hårt av skatterna. I värsta fall drabbar skatterna folk som knappt får ekonomin att gå ihop och då kan ett samlingslån behövas.

Undvik Kronofogden med samlingslån

Oavsett om det är politiska beslut som gör att folk hamnar i ekonomisk knipa eller inte, är det lätt hänt att hamna hos Kronofogden. Anledningen till att många hamnar där beror ofta på att de tagit på sig för många lån. Om de inte heller har ansökt om ett samlingslån för att baka ihop alla lån och räntor, är det lätt att tappa kontrollen över hur många skulder man har och hur mycket ens lån faktiskt kostar en. Ett samlingslån är därför en bra idé eftersom att man med hjälp av ett större lån kan betala av alla smålån och deras räntor och därmed bara få ett enda lån och en enda ränta att betala. Det ger en mycket bättre koll över ekonomin och det blir därmed lättare att undvika Kronofogden också. Dock är det viktigt att alltid tänka på vilka lån man tar och fundera lite extra över om man verkligen behöver ta ett lån. Det är trots allt lånen som är den främsta bidragande orsaken till att man hamnar i skuldfällan.

Har du någon gång hört termen UD legalisering, eller har du kanske till och med blivit ombedd att uppvisa en sådan? Då är det förstås bra att veta vad det innebär och varför det är användbart. Det kan du få reda på om du läser vidare.

Verifiering av dokument

Vad är då en legalisering UD egentligen för något? Jo, det är helt enkelt en stämpel som utfärdas av utrikesdepartementet för att intyga att en signatur på ett visst svenskt dokument är äkta. Denna typ av legalisering har till exempel ett stor politisk betydelse för företag som har kontakt med utlandet. När ett dokument med en legaliseringsstämpel från UD skickas till utlandet går utrikesdepartementet helt enkelt i god för att handlingen är äkta.

Vilken typ av dokument kan legaliseras?

Många typer av dokument kan UD legaliseras, till exempel skolbetyg, både gamla och nya, handlingar från statliga svenska myndigheter, vigselbevis och handlingar från arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, bara för att nämna några.

I mångt och mycket är det politiken som styr våra liv, detta gäller inte minst vår ekonomi. Politiken bestämmer nämligen över hur mycket skatter som ska betalas och det är något som påverkar alla mer eller mindre.

Den som har ont om pengar drabbas hårt av skatterna som politikerna har beslutat om. Alltifrån skatt på el till skatt på mat är något som tar en stor del av vanliga arbetares löner. Många tvingas därför gå till pantbanken när lönen inte räcker till. Hos pantbanken kan vem som helst lämna in saker för att antingen sälja dem direkt till pantbanken eller belåna dem. Pantbanken är ett medel för att få snabba pengar direkt i handen, vilket är en livlina för många med låga inkomster i ett land med höga skatter.
Lyckligtvis finns det nu mera möjligheten att vända sig till en pantbank online för den som inte har en i sin egen stad.

Att privatpersoner har ett sparande ligger till grund för trygghet och självständighet. Ett sparande kan rädda en person ur olika ekonomiska situationer. Sparandet är en grund för att företag ska kunna få in kapital och växa men även för att det ska gå att genomföra olika projekt. Idag finns Tessin som är en tjänst för dig som vill kunna placera ditt kapital direkt i fastigheter men även bidra till fastighetsutvecklingen. På Tessin är det möjligt för dig som investerare att låna ut pengar till olika fastighetsprojekt och samtidigt ha en möjlighet att få avkastning på pengarna du avsatt till projektet. Det är ett väldigt enkelt sätt att komma igång med fastighetsinvesteringar. Tessin erbjuder ett enkelt sätt att investera i fastigheter utan mellanhänder och krångliga avgiftsstrukturer.

Sparandet har uråldriga rötter

Sparandet har uråldriga rötter. Idén bakom sparande var att inte förbruka allt du har för tillfället i ditt ägande utan att spara en del för de sämre dagarna som kommer. Ett sparande har genom alla tider skapat trygghet och marginaler. I det moderna samhället har sparande både varit en trygghet för den enskilda individen men även fungerat som en finansieringskälla för såväl nyföretagande som riskkapital, men även till företag som expanderar och växer samt börsnoterade företag. Det är många företag som har dragit nytta av denna typ av finansiering som småsparare bidragit med direkt eller indirekt.

Politikers syn på sparande

I politikens värld har synen på sparande i princip alltid varit delad mellan höger och vänster, den har alltid utgjort en vattendelare mellan de politiska sidorna. För höger har sparande historiskt varit fundamentet till frihet. För partierna som ligger åt vänster har många ansett att sparande skapar klyftor i samhället. En del partier idag vill ha skatteregler som är gynnsamma för investeringar, sparande, entreprenörskap och flit. Liberalerna vill bland annat att Sverige ska vara ett föregångsland för sparande. De vill uppmuntra fler privatpersoner att ha en buffert. Både Centern och Liberalerna förespråkar att ett visst belopp ska vara skattefritt för att få människor att spara.

Sparande på ISK är en valfråga

Det var Alliansen som införde investeringssparkonto, ISK för att underlätta sparande i aktier och fonder för småsparare. Sveriges olika politiska partier vill lite olika när det kommer till sparande på ISK. Vänsterpartiet har en tanke om att införa ett miljontak på ISK-sparande. Sparande för privatpersoner har blivit en politisk fråga som många har fått upp ögonen för inför valet 2022.

Sverige är en demokrati, vilket innebär att makten utgår från folket. De flesta länder är demokratier där val hålls med regelbundna mellanrum. Motsatsen till demokrati är en diktatur, vilket är en auktoritärt styrd stat. Diktaturer tar inte hänsyn till befolkningsmajoritetens önskningar utan styr utifrån en person eller en liten grupps vilja. Med andra ord koncentreras makten i diktaturer till en eller få personer och det finns liten eller ingen rättssäkerhet i landet. Här kan du läsa mer om några kända diktaturer.

Nordkorea

Nordkorea är förmodligen den mest kända nuvarande diktaturen. Landet bildades 1948 på initiativ av Sovjetunionen och Koreanska arbetarpartiet. Nordkorea anses vara världens mest slutna land och en av de mest korrupta staterna. Landet har inte erkänt sig själva som en diktatur, men omvärlden ser landet som en kommunistisk diktatur. Den styrs av och Kim Jong-un och befolkningen övervakas och har få rättigheter. Ytterligare ett kännetecken på att landet är en diktatur är dess kollapsade ekonomi. Låg ekonomisk utveckling sker ofta i stängda diktaturer, vilket i Nordkoreas fall har lett till svält.

Övriga

Det finns fortfarande många diktaturer i världen. Dessa länder hamnar alltid långt ned på den årliga listan som tidningen The Economist publicerar. Listan är ett demokratiindex och i botten hamnar ofta länder som Libyen, Nordkorea, Guinea-Bissau, Kongo, Syrien och Ekvatorialguinea. På plats 153 av 167 på listan kommer Kina. Landet anses av många vara världens största diktatur. De senaste åren har landet haft en mycket stark ekonomisk utveckling, men fortfarande förekommer det envåldsstyre och brist på mänskliga rättigheter. Landet styrs av Kinas kommunistiska parti och censur är vanligt förekommande.