Kategori: Politik i Sverige

Sverige är en demokrati, vilket innebär att makten utgår från folket. De flesta länder är demokratier där val hålls med regelbundna mellanrum. Motsatsen till demokrati är en diktatur, vilket är en auktoritärt styrd stat. Diktaturer tar inte hänsyn till befolkningsmajoritetens önskningar utan styr utifrån en person eller en liten grupps vilja. Med andra ord koncentreras makten i diktaturer till en eller få personer och det finns liten eller ingen rättssäkerhet i landet. Här kan du läsa mer om några kända diktaturer.

Nordkorea

Nordkorea är förmodligen den mest kända nuvarande diktaturen. Landet bildades 1948 på initiativ av Sovjetunionen och Koreanska arbetarpartiet. Nordkorea anses vara världens mest slutna land och en av de mest korrupta staterna. Landet har inte erkänt sig själva som en diktatur, men omvärlden ser landet som en kommunistisk diktatur. Den styrs av och Kim Jong-un och befolkningen övervakas och har få rättigheter. Ytterligare ett kännetecken på att landet är en diktatur är dess kollapsade ekonomi. Låg ekonomisk utveckling sker ofta i stängda diktaturer, vilket i Nordkoreas fall har lett till svält.

Övriga

Det finns fortfarande många diktaturer i världen. Dessa länder hamnar alltid långt ned på den årliga listan som tidningen The Economist publicerar. Listan är ett demokratiindex och i botten hamnar ofta länder som Libyen, Nordkorea, Guinea-Bissau, Kongo, Syrien och Ekvatorialguinea. På plats 153 av 167 på listan kommer Kina. Landet anses av många vara världens största diktatur. De senaste åren har landet haft en mycket stark ekonomisk utveckling, men fortfarande förekommer det envåldsstyre och brist på mänskliga rättigheter. Landet styrs av Kinas kommunistiska parti och censur är vanligt förekommande.

Även om det råder oenighet mellan de olika politiska partierna i många frågor, är de flesta partier ense om en sak – det som är bra för företagen är även bra för Sverige som helhet. Oavsett vilket parti, eller vilka partier, som har varit vid makten har den förda politiken varit relativt företagarvänlig. Även om Sverige har höga skatter har Sverige sedan lång tid tillbaka en tradition av ett bra företagsklimat. Detta har lett till en rad av svenska företag, som till exempel ASEA, LM Ericsson, Volvo, Saab och Spotify, vilka samtliga har varit oerhört framgångsrika även på den internationella marknaden.

En lyckad avreglering av lånemarknaden

En politisk fråga som har varit viktig för näringslivet har varit avregleringen av lånemarknaden. Tidigare var det i princip endast de traditionella bankerna som hade möjligheter att bevilja lån till företag. Detta ledde till bristande konkurrens och därmed oförmånliga villkor för de företag som behövde låna pengar. Att låneprocessen hos bankerna dessutom var oerhört komplicerad och tog lång tid var definitivt inte något som underlättade för företagen.

Avregleringen av lånemarknaden har medfört att företag idag kan ansöka om och beviljas lån med betydligt bättre villkor än tidigare. Idag kan ett företag besöka https://www.fakturino.se/foretagslan/basta-foretagslanet/ och enkelt jämföra olika långivares villkor. Det är möjligt att jämföra allt från ränta och avgifter till den återbetalningstid som gäller för de olika lånen. Detta innebär att konkurrensen mellan långivarna är knivskarp och att det idag är företagen som kan välja och vraka, inte bankerna.

En bra politik för företag

Låga skatter är något som näringslivet generellt anser vara något som är positivt för landets företag. Det är emellertid inte det viktigaste för ett väl fungerande näringsliv. Betydligt viktigare är förutsebarhet, långsiktighet och rättssäkerhet. Företagen vill ha klara och tydliga regler, vilka dessutom ska gälla under lång tid. Detta är också något som respekterats av samtliga partier som har varit vid makten i Sveriges regering.

Sverige är ett demokratiskt land med statsskicket parlamentarism. Det innebär att regeringen är beroende av det folkvalda parlamentet. Det finns dock andra demokratiska statsskick som är vanligt förekommande i länder runt om i världen. Presidentialism är det vanligaste av dessa och förekommer bland annat i USA. Här kan du läsa mer om vad presidentialism är för något.

Skapades i USA

Presidentialism är ett kongressialt system som skapades i USA. Det är ett statsskick och en regeringsform som förekommer i republiker. Det som är mest utmärkande med detta statsskick är att statschefen är valbar och att den verkställande makten är inte är sammankopplad med den lagstiftande makten. Precis som parlamentarism är det ett demokratiskt statsskick.

Olika former av presidentialism

Ofta skiljer man på två former av presidentialism; full presidentialism och semipresidentialism. Vid full presidentialism har presidenten mycket stor makt. USA är det bästa exemplet på ett land som har en mycket mäktig president. Vid semipresidentialism har staten både en folkvald president och en premiärminister som utses av parlamentet. Presidenten har dock betydligt större ansvar än premiärministern. Portugal, Ryssland och Frankrike är ett exempel på ett land med semipresidentialism. I bådaa varianterna är presidenten både regeringschef och statschef.

I Sverige är det politikerna som har makten att stifta lagar. Närmare bestämt är det riksdagen som formellt är de som beslutar om nya lagar. Med andra ord kan varje medborgare indirekt påverka hur lagarna kommer att se ut genom att rösta fram sitt favoritparti.

Varför är lagar viktiga?

För att ett modernt samhälle ska fungera behövs regler som styr vad som är tillåtet och inte. Utan lagar är risken stor att det växer fram grupper som genom våld och hot styr över andra. Att ha rätten till sitt eget hem genom ett ägandeavtal som är juridiskt giltigt är ett exempel på när lagstiftning spelar stor roll. Även lagar som reglerar misshandel och andra typer av våld är viktiga för att det inte ska uppstå ett samhälle där människor kan behandla andra hur som helst.

Ta hjälp av advokat

Att som enskild medborgare ha koll på alla lagar som finns är svårt. Därför finns ett särskilt yrke, advokat, som hjälper till med detta. Om du behöver hjälp med en juridisk fråga gäller det att hitta en advokat med rätt kunskaper. Magnusson är en advokatbyrå med ett brett utbud inom alltifrån skatterätt och avtalsrätt till miljörätt. Medarbetarna har hög kompetens samt lång erfarenhet av den lagstiftning som de är specialiserade på.

Myndigheter som följer upp lagstiftningen

Om en person råkar ut för ett rån räcker det förstås inte med att det står i lagen att det är olagligt att råna andra. För att lagarna ska fungera i praktiken krävs att det finns ett system med myndigheter som ser till att lagarna följs. I Sverige finns polisen som är de som ska se till att ta hand om gärningspersoner som begår brott. Polisen kan häkta misstänkta brottslingar och de håller även förhör och samlar in bevis.

Nästa steg i processen med att se till att lagstiftningen följs är att domstolen dömer i fallet. I Sverige delas domstolarna in i olika kategorier. Allmänna domstolar, förvaltningsdomstolarna och specialdomstolar. Specialdomstolarna dömer inom ett speciellt rättsligt område såsom miljö, migration eller patentfrågor.

Andra myndigheter som ser till att lagar följs

Förutom polis och domstolar finns det en mängd andra myndigheter som har skapats för att se till att lagstiftningen följs. Ett exempel är Konsumentverket som bland annat tar fram material till konsumenter så att de lättare ska förstå vilka rättigheter de har enligt lagstiftningen. Konsumentverket ser också till att företag följer de regler som finns inom konsumenträtt och kan utfärda förbud mot exempelvis felaktig marknadsföring.

En annan myndighet är Socialtjänsten. Socialtjänsten finns i Sveriges kommuner och ansvarar för att Socialtjänstlagen följs på rätt sätt. De beslutar till exempel om försörjningsstöd samt ansvarar för äldreomsorg.

Ytterligare en myndighet som ser till att lagarna följs är Diskrimineringsombudsmannen. Denna myndighet ska se till att det inte förekommer diskriminering i samhället. Det kan till exempel handla om att en person diskrimineras när den söker ett arbete. Diskrimineringsombudsmannen bedriver tillsyn och arbetar även med att sprida kunskap om vad som är diskriminerande enligt lag. De kan också driva rättsprocesser i domstol.