De politiska partiernas syn på sparande skiljer sig

Att privatpersoner har ett sparande ligger till grund för trygghet och självständighet. Ett sparande kan rädda en person ur olika ekonomiska situationer. Sparandet är en grund för att företag ska kunna få in kapital och växa men även för att det ska gå att genomföra olika projekt. Idag finns Tessin som är en tjänst för dig som vill kunna placera ditt kapital direkt i fastigheter men även bidra till fastighetsutvecklingen. På Tessin är det möjligt för dig som investerare att låna ut pengar till olika fastighetsprojekt och samtidigt ha en möjlighet att få avkastning på pengarna du avsatt till projektet. Det är ett väldigt enkelt sätt att komma igång med fastighetsinvesteringar. Tessin erbjuder ett enkelt sätt att investera i fastigheter utan mellanhänder och krångliga avgiftsstrukturer.

Sparandet har uråldriga rötter

Sparandet har uråldriga rötter. Idén bakom sparande var att inte förbruka allt du har för tillfället i ditt ägande utan att spara en del för de sämre dagarna som kommer. Ett sparande har genom alla tider skapat trygghet och marginaler. I det moderna samhället har sparande både varit en trygghet för den enskilda individen men även fungerat som en finansieringskälla för såväl nyföretagande som riskkapital, men även till företag som expanderar och växer samt börsnoterade företag. Det är många företag som har dragit nytta av denna typ av finansiering som småsparare bidragit med direkt eller indirekt.

Politikers syn på sparande

I politikens värld har synen på sparande i princip alltid varit delad mellan höger och vänster, den har alltid utgjort en vattendelare mellan de politiska sidorna. För höger har sparande historiskt varit fundamentet till frihet. För partierna som ligger åt vänster har många ansett att sparande skapar klyftor i samhället. En del partier idag vill ha skatteregler som är gynnsamma för investeringar, sparande, entreprenörskap och flit. Liberalerna vill bland annat att Sverige ska vara ett föregångsland för sparande. De vill uppmuntra fler privatpersoner att ha en buffert. Både Centern och Liberalerna förespråkar att ett visst belopp ska vara skattefritt för att få människor att spara.

Sparande på ISK är en valfråga

Det var Alliansen som införde investeringssparkonto, ISK för att underlätta sparande i aktier och fonder för småsparare. Sveriges olika politiska partier vill lite olika när det kommer till sparande på ISK. Vänsterpartiet har en tanke om att införa ett miljontak på ISK-sparande. Sparande för privatpersoner har blivit en politisk fråga som många har fått upp ögonen för inför valet 2022.

Diktaturer

Sverige är en demokrati, vilket innebär att makten utgår från folket. De flesta länder är demokratier där val hålls med regelbundna mellanrum. Motsatsen till demokrati är en diktatur, vilket är en auktoritärt styrd stat. Diktaturer tar inte hänsyn till befolkningsmajoritetens önskningar utan styr utifrån en person eller en liten grupps vilja. Med andra ord koncentreras makten i diktaturer till en eller få personer och det finns liten eller ingen rättssäkerhet i landet. Här kan du läsa mer om några kända diktaturer.

Nordkorea

Nordkorea är förmodligen den mest kända nuvarande diktaturen. Landet bildades 1948 på initiativ av Sovjetunionen och Koreanska arbetarpartiet. Nordkorea anses vara världens mest slutna land och en av de mest korrupta staterna. Landet har inte erkänt sig själva som en diktatur, men omvärlden ser landet som en kommunistisk diktatur. Den styrs av och Kim Jong-un och befolkningen övervakas och har få rättigheter. Ytterligare ett kännetecken på att landet är en diktatur är dess kollapsade ekonomi. Låg ekonomisk utveckling sker ofta i stängda diktaturer, vilket i Nordkoreas fall har lett till svält.

Övriga

Det finns fortfarande många diktaturer i världen. Dessa länder hamnar alltid långt ned på den årliga listan som tidningen The Economist publicerar. Listan är ett demokratiindex och i botten hamnar ofta länder som Libyen, Nordkorea, Guinea-Bissau, Kongo, Syrien och Ekvatorialguinea. På plats 153 av 167 på listan kommer Kina. Landet anses av många vara världens största diktatur. De senaste åren har landet haft en mycket stark ekonomisk utveckling, men fortfarande förekommer det envåldsstyre och brist på mänskliga rättigheter. Landet styrs av Kinas kommunistiska parti och censur är vanligt förekommande.

Före detta allianspartierna

I augusti 2004 ingick partiledarna för de borgerliga partierna Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna ett unikt samarbete – Allians för Sverige. Detta programsamarbete skedde på riksdagsnivå för att skapa en mäktig opposition till den socialdemokratiska regeringen. I och med januariavtalet 2019 ansågs alliansen upplöst, men dess partier har fortfarande en stark koppling till varandra. Här kan du läsa mer om de fyra före detta allianspartierna.

Moderata samlingspartiet (M)

Moderaterna är det största oppositionspartiet och riksdagens näst största parti. Det leds av Ulf Kristersson sedan 2017. Partiet brukar klassas som ett liberalkonservativt politiskt parti och är till höger på den politiska höger- och vänsterskalan. Partiet kallades tidigare för Högerpartiet, men bytte namn 1969. Moderaternas främsta valfråga handlar om arbete och skatter. De vill att fler ska arbeta och att skatterna ska vara lägre för folk som arbetar samt för företag. De vill också se en mer restriktiv invandringspolitik. I valet 2018 fick M 20 procent av rösterna, vilket gav dem 79 mandat i riksdagen. I Europaparlamentsvalet 2019 fick de 16,83 procent, vilket resulterade i fyra mandat.

Centerpartiet (C)

Centerpartiet leds av Annie Lööf sedan 2011. På den politiska skalan anses C ofta vara ett mittenparti. Partiet var ursprungligen böndernas parti, men har idag profilerat sig som ett parti för entreprenörskap, miljö och klimat. Idag har partiet 31 riksdagsmandat.

Kristdemokraterna (KD)

Kristdemokraterna leds av Ebba Busch sedan 2015. Partiet har 22 mandat i riksdagen och står till höger på den politiska skalan. Deras främsta frågor är barn och omsorg. De vill även att föräldrar och pensionärer ska få sänkt skatt.

Liberalerna (L)

Liberalerna, tidigare Folkpartiet, leds av Nyamko Sabuni. I valet 2018 fick de 5,5 procent av rösterna. Idag har de 20 riksdagsmandat, vilket gör dem till det näst minsta riksdagspartiet. Nyckelfrågorna inkluderar skolan, sysselsättning och EU. De vill främja en frihet för människor och företag. På den politiska skalan anses L ofta vara ett mittenparti.

Politikens betydelse för företag

Även om det råder oenighet mellan de olika politiska partierna i många frågor, är de flesta partier ense om en sak – det som är bra för företagen är även bra för Sverige som helhet. Oavsett vilket parti, eller vilka partier, som har varit vid makten har den förda politiken varit relativt företagarvänlig. Även om Sverige har höga skatter har Sverige sedan lång tid tillbaka en tradition av ett bra företagsklimat. Detta har lett till en rad av svenska företag, som till exempel ASEA, LM Ericsson, Volvo, Saab och Spotify, vilka samtliga har varit oerhört framgångsrika även på den internationella marknaden.

En lyckad avreglering av lånemarknaden

En politisk fråga som har varit viktig för näringslivet har varit avregleringen av lånemarknaden. Tidigare var det i princip endast de traditionella bankerna som hade möjligheter att bevilja lån till företag. Detta ledde till bristande konkurrens och därmed oförmånliga villkor för de företag som behövde låna pengar. Att låneprocessen hos bankerna dessutom var oerhört komplicerad och tog lång tid var definitivt inte något som underlättade för företagen.

Avregleringen av lånemarknaden har medfört att företag idag kan ansöka om och beviljas lån med betydligt bättre villkor än tidigare. Idag kan ett företag besöka https://www.fakturino.se/foretagslan/basta-foretagslanet/ och enkelt jämföra olika långivares villkor. Det är möjligt att jämföra allt från ränta och avgifter till den återbetalningstid som gäller för de olika lånen. Detta innebär att konkurrensen mellan långivarna är knivskarp och att det idag är företagen som kan välja och vraka, inte bankerna.

En bra politik för företag

Låga skatter är något som näringslivet generellt anser vara något som är positivt för landets företag. Det är emellertid inte det viktigaste för ett väl fungerande näringsliv. Betydligt viktigare är förutsebarhet, långsiktighet och rättssäkerhet. Företagen vill ha klara och tydliga regler, vilka dessutom ska gälla under lång tid. Detta är också något som respekterats av samtliga partier som har varit vid makten i Sveriges regering.

Övriga riksdagspartier – Vänsterpartiet & Sverigedemokraterna

I Sverige finns det åtta partier som har mandat i Sveriges riksdag. Dessa kallas för riksdagspartier och de har flest medlemmar. För tillfället är det Socialdemokraterna och Miljöpartiet som utgör Sveriges regering och styr Sverige. Vänsterpartiet samarbetar med regeringen. Oppositionen utgörs av Alliansen som består av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Sverigedemokraterna har mandat i riksdagen, men samarbetar inte med något av de övriga sju riksdagspartierna. I denna artikel kan du läsa mer om Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna – två riksdagspartier som utgör varsin kant på den politiska vänster- och högerskalan i Sverige.

Vänsterpartiet (V)

Vänsterpartiet har ett nära samarbete med regeringspartierna. Partiet grundades 1917 och har sitt ursprung i kommunismen. Partiet hette tidigare Vänsterpartiet kommunisterna, men bytte till sitt nuvarande namn år 1990. Sedan 2012 leds partiet av Jonas Sjöstedt. Partiets främsta fråga är att minska de socioekonomiska skillnaderna mellan olika samhällsgrupper. Att minska skillnaderna mellan kvinnor och män såväl som rika och fattiga är nyckelfrågan för partiet. De är även emot privatiseringar och vinster inom välfärden. Vänsterpartiet ställer sig även skeptiska mot EU eftersom de anser att EU har för mycket makt och urholkar demokratin. Idag är partiet ett av de mindre i riksdagen och i valet 2018 fick de 8 procent av rösterna. De har idag 28 riksdagsmandat. I Europaparlamentsvalet 2019 fick V 6,80 procent av rösterna, vilket gav dem ett mandat. Vänsterpartiets symbol är en ikonisk röd nejlika.

Sverigedemokraterna (SD)

Sverigedemokraterna är ett av de mest omtalade svenska partierna i media. Partiet bildades 1988 och är idag Sveriges tredje största parti med 62 mandat i riksdagen. I valet 2018 fick de 17,5 procent av rösterna. Sedan år 2005 har Jimmie Åkesson varit ledare för Sverigedemokraterna. Partiets viktigaste fråga är invandring där de tydligt har profilerat sig som ett parti som vill att Sverige ska ta emot färre invandrare. Partiet vill även att fler invandrare ska lämna Sverige. Övriga betydelsefulla frågor för partiet inkluderar skattesänkningar för pensionärer och hårdare straff för brottslingar. Partiet är emot EU och vill att Sverige ska kunna bestämma mer självständigt. SD är förmodligen Sveriges mest kontroversiella parti eftersom flera av partiets grundare kom från nationalistiska och rasistiska partier såsom vit makt-rörelsen, Bevara Sverige Svenskt (BSS) och Framstegspartiet. Partiet förknippas med högerextremism. Partisymbolen är en blåsippa och loggan utgörs av de svenska färgerna.

Presidentialism

Sverige är ett demokratiskt land med statsskicket parlamentarism. Det innebär att regeringen är beroende av det folkvalda parlamentet. Det finns dock andra demokratiska statsskick som är vanligt förekommande i länder runt om i världen. Presidentialism är det vanligaste av dessa och förekommer bland annat i USA. Här kan du läsa mer om vad presidentialism är för något.

Skapades i USA

Presidentialism är ett kongressialt system som skapades i USA. Det är ett statsskick och en regeringsform som förekommer i republiker. Det som är mest utmärkande med detta statsskick är att statschefen är valbar och att den verkställande makten är inte är sammankopplad med den lagstiftande makten. Precis som parlamentarism är det ett demokratiskt statsskick.

Olika former av presidentialism

Ofta skiljer man på två former av presidentialism; full presidentialism och semipresidentialism. Vid full presidentialism har presidenten mycket stor makt. USA är det bästa exemplet på ett land som har en mycket mäktig president. Vid semipresidentialism har staten både en folkvald president och en premiärminister som utses av parlamentet. Presidenten har dock betydligt större ansvar än premiärministern. Portugal, Ryssland och Frankrike är ett exempel på ett land med semipresidentialism. I bådaa varianterna är presidenten både regeringschef och statschef.

Politik och lagstiftning

I Sverige är det politikerna som har makten att stifta lagar. Närmare bestämt är det riksdagen som formellt är de som beslutar om nya lagar. Med andra ord kan varje medborgare indirekt påverka hur lagarna kommer att se ut genom att rösta fram sitt favoritparti.

Varför är lagar viktiga?

För att ett modernt samhälle ska fungera behövs regler som styr vad som är tillåtet och inte. Utan lagar är risken stor att det växer fram grupper som genom våld och hot styr över andra. Att ha rätten till sitt eget hem genom ett ägandeavtal som är juridiskt giltigt är ett exempel på när lagstiftning spelar stor roll. Även lagar som reglerar misshandel och andra typer av våld är viktiga för att det inte ska uppstå ett samhälle där människor kan behandla andra hur som helst.

Ta hjälp av advokat

Att som enskild medborgare ha koll på alla lagar som finns är svårt. Därför finns ett särskilt yrke, advokat, som hjälper till med detta. Om du behöver hjälp med en juridisk fråga gäller det att hitta en advokat med rätt kunskaper. Magnusson är en advokatbyrå med ett brett utbud inom alltifrån skatterätt och avtalsrätt till miljörätt. Medarbetarna har hög kompetens samt lång erfarenhet av den lagstiftning som de är specialiserade på.

Myndigheter som följer upp lagstiftningen

Om en person råkar ut för ett rån räcker det förstås inte med att det står i lagen att det är olagligt att råna andra. För att lagarna ska fungera i praktiken krävs att det finns ett system med myndigheter som ser till att lagarna följs. I Sverige finns polisen som är de som ska se till att ta hand om gärningspersoner som begår brott. Polisen kan häkta misstänkta brottslingar och de håller även förhör och samlar in bevis.

Nästa steg i processen med att se till att lagstiftningen följs är att domstolen dömer i fallet. I Sverige delas domstolarna in i olika kategorier. Allmänna domstolar, förvaltningsdomstolarna och specialdomstolar. Specialdomstolarna dömer inom ett speciellt rättsligt område såsom miljö, migration eller patentfrågor.

Andra myndigheter som ser till att lagar följs

Förutom polis och domstolar finns det en mängd andra myndigheter som har skapats för att se till att lagstiftningen följs. Ett exempel är Konsumentverket som bland annat tar fram material till konsumenter så att de lättare ska förstå vilka rättigheter de har enligt lagstiftningen. Konsumentverket ser också till att företag följer de regler som finns inom konsumenträtt och kan utfärda förbud mot exempelvis felaktig marknadsföring.

En annan myndighet är Socialtjänsten. Socialtjänsten finns i Sveriges kommuner och ansvarar för att Socialtjänstlagen följs på rätt sätt. De beslutar till exempel om försörjningsstöd samt ansvarar för äldreomsorg.

Ytterligare en myndighet som ser till att lagarna följs är Diskrimineringsombudsmannen. Denna myndighet ska se till att det inte förekommer diskriminering i samhället. Det kan till exempel handla om att en person diskrimineras när den söker ett arbete. Diskrimineringsombudsmannen bedriver tillsyn och arbetar även med att sprida kunskap om vad som är diskriminerande enligt lag. De kan också driva rättsprocesser i domstol.

Sveriges statsskick

Statsskick syftar till det politiska system som reglerar och styr Sverige. Sveriges statsskick är en parlamentarisk demokrati och en monarki. Detta är beslutat i Sveriges grundlag. Här kan du läsa mer om Sveriges statsskick.

Parlamentarism

Sveriges statsskick bygger på folksuveränitetsprincipen, vilket innebär att makten utgår från folket. Detta anses vara grundläggande för en demokrati. Parlamentarism innebär att regeringen är beroende av det folkvalda parlamentet. I Sverige kallas dock parlamentet för riksdagen.

Representativ demokrati

Sedan 1920 karaktäriseras den svenska politiken som en representativ demokrati. Det innebär att makten tilldelas av folket till en eller flera partier som sedan ska styra. Representativ demokrati är en samlingsbeteckning för flera olika demokratiska modeller. Gemensamt för dessa är att makten utgår från folket och att det förekommer regelbundna val där folket kan välja de partier eller personer som ska representera dem. På nationell nivå ligger makten hos den folkvalda riksdagen och den utsedda regeringen som leds av regeringschefen – statsministern.

Monarki

Att Sverige är en konstitutionell monarki innebär att det finns ett kungahus. Monarken är Sveriges statschef och har vissa formella uppgifter. I Sverige har dock kungahuset ingen formell makt. Kung Carl XVI Gustaf är regerande monark och titeln går i arv enligt successionsordningen.

Regeringspartierna – Socialdemokraterna & Miljöpartiet

 

Sedan valet 2014 utgörs Sveriges regering av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är dessa två partier som styr Sverige. Vänsterpartiet samarbetar med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, men sitter inte i regeringen. Dessa tre partier kallas ofta för det rödgröna blocket eller vänsterblocket. Här kan du läsa mer om Sveriges två regeringspartier.

Socialdemokraterna (S)

Socialdemokraterna är Sveriges största parti och ett av Sveriges två regeringspartier. Sedan 2012 leds partiet av Stefan Löfven. Löfven är Sveriges statsminister sedan valet 2014 när partiet inledde en koalitionsregering med Miljöpartiet. Mellan åren 1936 och 1976 hade partiet makten i Sverige oavbrutet. Partiets symbol är en röd ros och partiet har en stark historisk koppling till den socialistiska arbetarrörelsen. Sysselsättning för alla, bra arbetsvillkor och trygghet är några av de viktigaste frågorna för partiet. Partiet är starkt förknippat med dess ideologi om en allmän välfärd genom en skattefinansierad offentlig sektor. Denna ideologi har präglat utformningen av det svenska samhället. Partiet är det största både sett till valresultat och antalet medlemmar. Vid valet 2018 fick partiet 28 procent av rösterna och i Europaparlamentsvalet 2019 fick de 23,48 procent. Socialdemokraterna har totalt 100 platser i riksdagen. Tillsammans med Miljöpartiet utgör de en minoritetsregering, vilket betyder att de två partierna har mindre än hälften av platserna i riksdagen. För att kunna regera som en minoritetsregering krävs det att regeringspartierna samarbetar med andra riksdagspartier för att lyckas genomföra sin politik. Den nuvarande regeringen samarbetar framför allt med Vänsterpartiet, men även blocköverskridande samarbeten förekommer.

Miljöpartiet de gröna (MP)

 

Miljöpartiet är riksdagens minsta parti. Eftersom de samarbetar med Socialdemokraterna, som är riksdagens största parti, är MP ett av de två regeringspartierna. Partiet bildades 1981 och var ursprungligen en reaktion mot kärnkraftsomröstningen eftersom grundarna tyckte att de existerande partierna inte brydde sig tillräckligt om miljön. I valet 2018 fick partiet strax över 4 procent av rösterna. Till skillnad mot de andra riksdagspartierna har Miljöpartiet inte bara en partiledare utan styrs istället av två språkrör – ett kvinnligt och ett manligt. För tillfället styrs partiet av Isabella Lövin och Per Bolund. Isabella Lövin har varit språkrör sedan 2016 och i augusti 2020 meddelade att hon att hon avgår som språkrör och planerar att lämna politiken helt. Vem som efterträder henne är fortfarande inte bestämt. Precis som partiets namn antyder är miljön och klimatet de viktigaste frågorna. Partiet vill satsa mer på miljövänlig energi, kollektivtrafik och ekologiska produkter. Även skolan är en viktig fråga och partiet förespråkar bland annat högre lärarlöner. De senaste åren har också migrationspolitiken blivit en mycket viktig fråga för partiet. MP står för en öppen migrationspolitik där ”alla kan flytta, men ingen tvingas fly”. Symbolen för Miljöpartiet är en maskrosblomma. Miljöpartiet har totalt 16 platser i riksdagen. I Europaparlamentsvalet 2019 fick Miljöpartiet strax över 11 procent av rösterna, vilket gav dem 2 mandat.

Sveriges fyra grundlagar

Sveriges statsskick regleras av fyra grundlagar; regeringsformen (RF), tryckfrihetsförordningen (TF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och successionsordningen (SO). Dessa utgör grunden i det svenska rättssamhället. Dessa lagar är överordnade alla andra lagar och styr över landets förvaltning och styrelse. Det är dessutom mycket svårare att ändra en grundlag än vanliga lagar. Här kan du läsa kortfattat om de fyra grundlagarna och vad de innebär.

Regeringsformen

Regeringsformen omfattar statsskickets grunder och bestämmer bland annat om hur staten ska styras. Den tar även upp medborgares rättigheter, monarkins roll, val, regleringar av statsfunktioner, lagstiftning, relationer till andra stater och kontrollmakten. Det är i Regeringsformen som det står att Sverige ska vara en parlamentarisk demokrati. 1975 var senast som denna grundlag ändrades.

Successionsordningen

Successionsordningen handlar om tronföljden i det svenska kungahuset. Den bestämmer vem som ska bli kung eller drottning och således vem som ska bli Sveriges statschef. Detta är den äldsta grundlagen och den tillkom år 1810 i samband med att släkten Bernadotte blev tronarvingar. 1980 var senast som successionsordningen ändrades.

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen garanterar ”fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning” för Sveriges medborgare. Den ger grundlagsskydd till tidningar och böcker samt förbjuder censur.

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen tillkom år 1991, vilket gör den till den yngsta grundlagen. Den ger grundlagsskydd åt radio- och tv-sändningar samt webbsidor.